Sakernas internet

Det är inget nytt att mängden digital data ökar kraftigt dagligen. Lagring av data på arbetsplatser, i hemmen och genom sociala media som Facebook och Instagram bidrar till den ökande lagringsmängden, men vad händer när en mängd digitala prylar omkring oss börja prata med andra prylar?

Framtiden med the Internet of Things (IoT)

Även om termen "sakernas internet" är relativt ny, har forskare vid det berömda amerikanska universitetet, Massachusetts Institute of Technology (MIT) arbetat med tekniken sedan 1999. Internet of Things beskriver en verklighet där allt talar till allt, oavsett om det är datorer, mobiltelefoner, hemelektronik, fordon eller surfplattor. Vi kan redan se och känna av tekniken. Bilar håller en specifik hastighet och kurs genom kommunikation och avståndsmätning till andra fordon. De kan till exempel fickparkera utan mänsklig hjälp. Smarta klockor och hälsoappar talar om att nu måste du upp från soffan och gå ut och promenera, vi får tvättmaskiner som anger disktiden och startar rätt diskprogram. Vi får ett kylskåp som talar om vad som saknas och vad som snart får ett sent utgångsdatum. Rapport på vad du ska handla på vägen hem från arbetet kommer direkt till din smartphone om i förväg angett vad och hur mycket som ska finnas i det. Vi får appar som talar om vad och när du ska äta för att må bra och sova gott på natten. När du vaknar talar telefonen om för dig hur du har sovit och allt lagras för framtiden och för att du ska kunna se statistik över snart sett allt som hänt i ditt liv.

Ingen ser begränsningar och Gartner tror att ett typiskt hushåll kommer att ha anslutit över 500 olika ”smarta prylar” före år 2022.

Så kallade ”wearables”, det vill säga accessoarer som armband och klockor sammankopplade med smartphones, säljs redan i stora mängder, internationella siffror visar 19,2 miljoner enheter under 2014 och prognosen för 2018 är 112 miljoner.

Vi behöver 340 biljoners biljoners biljoner fler IP-adresser

Information som genereras måste överföras via trådlös teknik medan enheter måste ha en unik identifiering eller IP-adress. RFID (Radio Frequency Identification) eller NFC chips (Near Field Communication) tillåter redan ett unikt ID och att viss typ av data kan kommunicera. Men dagens Internet Protocol v4 håller inte för att leverera ett tillräckligt antal IP-adresser för att alla dessa miljontals prylar ska kunna prata tillsammans. Således måste först IPv6 bli en standard för att denna teknik ska kunna förverkligas fullt ut.

IPv4 använder 32-bitars adressering för att hantera 2´32 IP-adresser samtidigt jämfört med IPv6 med 128-bit adressering och 2´128 IP-adresser. I reella tal kommer man att överstiga gränsen på 4.3 miljarder IPv4-adresser med 340 biljoners biljoners biljoner IPv6.

Storage of Everything

Internet of Things förutspås bli drivkraften mot en ny digital era - storage of everything (SOE). Data som överförs via Internet kan samlas i en central databas och sedan övervakas, analyseras och bearbetas. Vi pratar Big Data och medföljande datalagringsarkitektur när sådana enorma mängder ostrukturerad data från sensorer, GPS och andra detektionssystem ska övervakas, analyseras och bearbetas. Dessutom kommer IoT och SOE-applikationer att samla in data i realtid från miljarder av ”smarta elektroniska prylar”.

De stora leverantörerna av lagringssystem, som IBM, Microsoft, Dell och HP, har redan plattformar som tillåter sina kunder att hantera IoT och SOE.

Vi lever i intressanta tider där många förutspår att detta kommer att bli nästa stora digitala revolution.

Vill vi vara omringade av biljoner intelligenta prylar i smarta städer?

Jag går ut och köper mig en ny Apple Watch medans jag väntar!